Italian 1494-1557 Jacopo Pontormo Galleries Italian painter and draughtsman. He was the leading painter in mid-16th-century Florence and one of the most original and extraordinary of Mannerist artists. His eccentric personality, solitary and slow working habits and capricious attitude towards his patrons are described by Vasari; his own diary, which covers the years 1554-6, further reveals a character with neurotic and secretive aspects. Pontormo enjoyed the protection of the Medici family throughout his career but, unlike Agnolo Bronzino and Giorgio Vasari, did not become court painter. His subjective portrait style did not lend itself to the state portrait. He produced few mythological works and after 1540 devoted himself almost exclusively to religious subjects. His drawings, mainly figure studies in red and black chalk, are among the highest expressions of the great Florentine tradition of draughtsmanship; close to 400 survive, forming arguably the most important body of drawings by a Mannerist painter. His highly personal style was much influenced by Michelangelo, though he also drew on northern art, primarily the prints of Albrecht Derer.  Related Paintings of Jacopo Pontormo :. | St John the Evangelist | Deposition | Madonna and Child with St Anne and Other Saints | Portrat des Niccolo Ardinghelli | Madonna and Child with Saints |
Related Artists:
John George Brown
1831-1913 John George Brown Galleries John George Brown (November 11, 1831 - February 8, 1913), American painter, was born in Durham, England, on 11 November 1831. He studied at Newcastle-on-Tyne, in the Edinburgh Academy, and after moving to New York City in 1853, he studied with Thomas Seir Cummings at the schools of the National Academy of Design, of which he became a member in 1863.New International Encyclopedia He was its vice-president, 1899-1904, and originated the idea of the removal of the Academy to a new site in 110th Street. In 1866 he became one of the charter members of the Water-Color Society, of which he was president from 1887 to 1904. He generally confined himself to representations of street child life, bootblacks, newsboys, etc.; his Passing Show (Paris, Salon, 1877) and Street Boys at Play (Paris Exhibition, 1900) are good examples of his popular talent. Brown's art is best characterized as British genre paintings adapted to American subjects. Essentially literary, it is executed with precise detail, but is poor in color, and more popular with the general public than with connoisseurs.
Max Joseph Wagenbauer
Maximilian Joseph Wagenbauer (1775 Grafing - 1829 Munich), was a Bavarian artist. After finishing school, Wagenbauer attended drawing classes in Munich, under Johann Jakob Dorner the Elder (1741-1813). At the turn of the 19th century he was producing mostly Neo-Classical watercolour landscapes. He served in the military from 1797 to 1801, receiving a royal artist's annuity after his service through the influence of Johann Christian von Mannlich (1741-1822), architect and general building director of the dukes of Zweibre-ken. A condition of the royal stipend was that he produce paintings. He was appointed artist to the court and cabinet in 1802 and Inspector of the Royal Paintings Gallery in 1815. Wagenbauer focused increasingly on oil painting after 1810 and enjoyed the patronage of Maximilian I Joseph of Bavaria, who in 1811 commissioned him, Cantius Dillis (1779-1856) and Johann Jakob Dorner the Younger (1775-1852) to decorate the banquet hall at Schloss Nymphenburg with large paintings of Bavarian lakes.
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).